Yoga

Efter att ha snappat upp att far min ville prova på yoga var jag snabb att handla. Jag letade bland yogaskolor och olika gymanläggningar i stan, hittade några och förkastade desamma tills jag av en slump blev inbjuden att göra sällskap med två vänner till ett yogapass på Friskis och Svettis. Där fann jag en yoga som erbjöd en för mig vettig balans mellan kropp och själ (mantrameditation kändes inte riktigt som det jag sökte). Yogapasset är inspirerat av Hathayoga men är Friskis och Svettis egen variant.

Varför yoga kanske du undrar. Ja, för min del handlar det om att jag trivs väldigt bra med mig själv när jag yogar. Jag tycker om känslan i kroppen och i sinnet. Att få sträcka ut och stärka en kropp som alltför ofta inte riktigt får det den förtjänar är för mig en belöning. Yogan som jag just nu börjat med är en skön blandning av träning för sinnet och träning för kroppen. Samtidigt som den även ger ro och avslappning. Lätt träningsvärk i muskler jag normalt inte direkt känner av, en bättre kroppshållning i vardagen och tankar om att leva i nuet är några av de positiva följder jag hitintills noterat. Igår startade jag även en "utmaning" online där jag dagligen får yogavideos mailade till mig som jag ska följa. Jag ser med förväntan och spänning fram emot att se vad denna utmaning kan göra för min utveckling!

Otur

Idag var det en klok människa som pratade om att tur och otur kan vara samma sak, beroende på hur man ser på saken. Om en tycker att det är otur att det regnar kan en annan tycka att det är tur, för då får den använda sina nya fina stövlar. Det är en gammal klyscha att prata om huruvida glaset är halvfullt eller halvtomt men jag tror innerligt att vi i mångt och mycket kan välja hur våra liv ter sig. Eller i alla fall hur vi upplever dem.

På inget sätt menar jag att vi får vad vi förtjänar, eller att allt i livet kan vändas till något positivt. Dock är jag helt övertygad om att en god inställning, en vilja att se lösningar och möjligheter till utveckling istället för problem samt en medvetenhet om att vi alltid kan påverka vårt handlande (även om vi har mycket svårt att påverka våra känslor) kan göra hela skillnaden!

Jag hörde en annan klok människa säga att vi ska välja våra tankar på samma sätt som vi väljer våra kläder och det tycker jag är väldigt talande, en enkel liknelse för något som ibland är oerhört svårt, men som påverkar inte bara mitt eget mående utan även människorna i min närhets.

En känsla

Efter en lite stressig dag fylld av halvdana beslut och ageranden hamnade jag i soffan med en stickning för händerna och Sommarpratarna på tv. Det dröjde dock inte länge förrän mina händer stannade upp. Hela jag behövdes för att ta in det som sades. Känslan inom mig är dels en underlig tomhet och dels en inspirerande uppfylldhet. Jag önskar att jag alltid kunde känna på det här viset. Nyanserat. Intresserat. Levande. Innerligt. Men risken finns nog att jag inte skulle orka med varken mig själv eller omvärlden om jag gjorde det. Små doser väl utspridda är kanske nyckeln. Men bara kanske.

Produktivitet

Senaste tiden har det blivit en hel del stickat, mest sockor och diverse överdelar (tröjor och toppar) och övervägande lila. Här ovan är ett kollage med några färdigställda plagg som kommit till denna våren. Senast färdigställt är det knallrosa linnet i ekologisk bomull. Jag fastnade för den smarta konstruktionen som bygger på att maskantalet är detsamma på själva livet och att formen skapas av de olika strukturmönstren som är olika "täta". Den lilla vinröda koftan högst upp i vänstra hörnet som har varit färdig sedan i påskas är Tuvas och jag fick glädjen att se henne i den när vi var uppe och hälsade på i Ö-vik för två veckor sedan. Underbart på så många vis!

"För...

... jag har tagit examen, för jag har tagit examen, för jag har tagit exa-a-a-men!!! Fy fan vad jag är bra!

Åter till champagne och lyxmiddag med älsklingen!

Lycka.

Momo + Neo + Bourne = ?

Om du tar en del Momo eller kampen om tiden av Michael Ende (en enligt mig briljant berättare och författare) där gråa små herrar kommer och stjäl människornas tid, där den lilla flickan Momo ger sig ut på ett uppdrag att hitta mästaren som styr över tiden och där läsaren ges en chans att börja fundera över vad livet egentligen går ut på och vem som råder över vår tid...


...och så blandar du den med en del Bourne. Fartfylld action, med mystik och många frågor, en oviss framtid och ett stort behov av svar...


.. addera till detta en del Matrix, en verklighet där du inte vet vad som är på riktigt och vad som inte är det, luckor i vad du trodde var sant, en profetia om en utvald persons öde och mening med livet, någon som har en plan för vad som skall hända hela världen...


... ja, då får du en blandning som kallas som The Adjustment Bureau, och det var just den filmen som jag och fina vännen Jenny såg på bio igår kväll.

(Varning för spoilers i följande text) Det religiösa temat är till en början mycket litet (jag hade till en början förväntningar om att filmen skulle vara mer hemlig agent/maffia än "the chosen one") men det går inte att ignorera signalerna om en överordnad makt som har "en plan" för varje människa på jorden. Herrarna som arbetar för den bossigaste av bossar (varför det endast är män som kan ha denna uppgift reddes aldrig ut men tro mig när jag säger att jag ifrågasätter det!) kallas av vissa för änglar men själva kallar de sig för handläggare. Klädkoden verkar vara tjusig herre a´la 30-tal där hatten är den hemliga nyckeln och de har en särskild bok för varje människa där de kan följa personernas olika val, se vilka bieffekter valen får och sedan peta lite i människans val och öde så att livet följer just den plan som är utstakad för personen i fråga (tex se till att personen spiller kaffe på sin skjorta så han inte hinner med sin buss och träffar sitt livs kärlek som ju kommer förstöra hans karriär så han aldrig blir president i USA (och iom detta världens mäktigaste ledare?) och räddar världen från en säker undergång).

Dörrar är viktiga i denna historia, då de är hemliga passager för herrarna i hatt. En till synes helt vanlig dörr kan ta dig till en helt annan plats och det finns ett helt nät av passager att nyttja för den som vet koden, och har en hatt. Ja, och självklart finns även kärleken med som den kanske största delen av historien, kärleken som övervinner allt, som till och med kan göra att "han där uppe" ändrar planen.

Som film, som tankeväckare och som historia är jag mycket nöjd med The Adjustment Bureau och jag är nog även ganska nöjd med att det blev just den filmen vi såg, och inte Black Swan som var vårt initiala förstahandsval. Antagligen hade jag inte sovit lika rofyllt den gångna natten om filmen om den galna ballerinan haft en sen visning.

Tada!

Hemmagjorda macaronger med citronsmak. Jag är galet nöjd med utseendet på de här godingarna! Det är ingen underdrift att säga att jag jublade när jag såg macarongskalen resa sig i ugnen och den fina foten, eller kjolen, visade sig i all sin glans! Fyllningen är dock fusk, det är köpt lemon curd. Curden med passionsfrukt och apelsin som jag gjorde själv blev lite för rinnig för att passa just detta ändamålet.

Saker jag behöver för min fortsatta jakt på den perfekta macarongen:

- en godistermometer, helst digital
- silikonbakplåtspapper
- mer mandelmjöl
- hushållsfärg i pulverform
- mer tid


Nu ska jag hänga tvätt medan dagens sats av citronmacaronger vilar på plåten.

Trög, frustrerad och inspirerad (om skolarbete)

Jösses så trög jag är ibland (bättre att jag säger det innan nån av er andra gör det;))! Jag tycker ju att det här är riktigt skoj när jag väl sitter med det, varför har jag så svårt att minnas det när det handlar om att ta tag i det! Frustrerande är ordet! Men nu sitter jag alltså här, med skolarbetet som förföljt mig alldeles för länge, och känner mig både inspirerad, kreativ och ganska duktig. Jag ska läsa och skriva och småfixa tills jag känner mig nöjd och sedan bara se över alltet imorgon så blir det nog riktigt bra till slut. Nu är denna lilla pausen slut och jag återgår till morfologi, språklig medvetenhet och slutdiskussionen. Woho!

Premiärtur!

Idag fick min älskade vita springare äntligen komma ut efter vinterns långa vila. Då jag på grund av sjukdom i arbetslaget fick dagens stängning på jobbet hade jag att välja på att ta bussen och komma en timme för tidigt till jobbet, eller att trotsa halka, blåst och av meteorologerna utlovad nederbörd och ta cykeln. När jag imorse satt och inmundigade dagens första mål sken solen från en klarblå himmel som viskade om vår och att cykla 7,5 kilometer kändes inte som någon match alls! Jag svidade glatt om från morgonrock till underställ och diverse andra funktionskläder, laddade lurarna med trampvänlig radio, placerade solglasögonen (ett par leopardmönstrade saker från H&M som fick vår lokalvårdare Karl att kalla mig Greta Garbo härom dagen) på näsan och gav mig av. Och, förutom att jag höll på att halka på näsan redan i första kurvan, var det ljuvligt! Efter mindre än trettio minuter var jag framme, inte alls (så) trött, i god tid och med fortsatt glatt humör! Jag tycker väldigt(fånigt) mycket om min cykel!


(Just den här bilden är från i somras när jag först hade fått cykeln. )

Sockkavalkad

För ett år sedan stickade jag nästan inte sockor alls, förutom några bebissockar nån gång då och då, eller ett par grova raggisar. "Second sock syndrome" drabbade mig alltid och jag vet inte hur många ensamma sockar jag kasserat eller repat upp för att jag inte iddes sticka socka nummer två. Men så hände något. Jag började sticka sockor av lite roligare garn, med finare (både smalare och av finare kvalitet) stickor och jag utmanade mig själv med lite mer avancerade mönster, och då kom lusten! Just nu vill jag inte sticka annat än sockor och det har blivit hela åtta par(vuxen-) sockor sedan oktober förra året. Här kommer ett montage av bilder på de paren som fortfarande är i min ägo.

Prima ballerina

Jag är nyss hemkommen från en underbar uppsättning av Svansjön. Musiken, rörelserna, historien, slutet (!) - jag är hänförd! (Och ja, nu spritter det i benen och drömmarna om att vara prima ballerina med sträckta vrister och perfekt utåtvridna fötter väcks på nytt. Är det månne lite sent att börja satsa nu? ;))

Liten och stor

Liten Tuva i Peters händer. Och Anna blir alldeles varm om hjärtat. Nu tar jag kväll och läser ett litet slag.

Kort uppdatering

Sen sist har jag
- fått ont i axlarna
- haft första mötet med nystartad bokcirkel
- startat ett nytt stickprojekt (sockar till mig)
- saknat mormor
- blivit med ny dator
- läst ut boken samt sett filmen "Eat, Pray, Love"

Nu ska jag lyssna på Tomas Andersson Wij, laga kvällsmat och njuta av mitt liv!

Belöning

Efter långpromenad, tvättstugebesök och lite städning belönar jag mig med en runda Betapet. För det tycker jag att jag är värd! (Bilden ovan är från en av de få gånger jag spelat Alfapet med P. För P är det viktigare med kreativitet och att få ut vissa extra roliga ord än något annat så regelboken, SAOL, fick snällt läggas undan den rundan. Därav en del av orden...)